Den svenska Riksdagen har antagit en ny lag om registrering av huvudmännen, en genomförandet av det Fjärde Direktivet om Penningtvätt, som kommer att träda i kraft den ena augusti
Syftet med lagen är att öka öppenheten när det gäller ägande och kontroll av företag, föreningar och andra juridiska personer i syfte att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Lagen föreskriver, i huvudsak, att juridiska personer är skyldiga att anmäla till bolagsverket som deras verkliga ägarna är. Skyldigheten att registrera verkliga ägandet består av svensk juridisk person utländska juridiska personer med verksamhet i Sverige och fysiska personer med hemvist i Sverige som förvaltar stiftelser eller liknande juridiska konstruktioner. Undantagna från kravet är regeringen, landsting och kommuner samt juridiska personer över vilka dessa har en betydande kontroll, aktiebolag med röstberättigande aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES, samt dödsbon och konkurs personer. En positiv ägaren är en fysisk person som ensam eller tillsammans med någon annan, som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person som förmåner från någon som agerar på hans eller hennes vägnar. I vissa fall kan en fysisk person som antas enligt lagen att utöva total kontroll av en juridisk person.
Exempel på detta är när en person på grund av hans eller hennes aktieinnehav eller medlemskap kontrollerar mer än tjugofem procent av det totala antalet röster i den juridiska personen, när den person som har rätt att utse eller avgå mer än hälften av den juridiska person som är medlemmar i styrelsen eller motsvarande lednings-eller när en person är i stånd att utöva motsvarande kontroll genom avtal med ägare, medlemmar eller juridisk person, eller genom bestämmelser i bolagsordningen, genom aktieägaravtal eller liknande dokument.
Den nya och mest betydande skyldigheter för juridiska personer är att de måste få tillförlitlig information om vilka deras verkliga ägarna är och karaktären på och omfattningen av ägaren intresse i den juridiska enhet som ska lämnas in till bolagsverket för Registrering. Om information om förmånstagare saknas, eller om tillförlitlig information inte kan erhållas, den juridiska personen måste ändå ge information om brist på information. Den juridiska personen skall, på begäran av en myndighet, utan dröjsmål information om dess positiva ägare och dokumentation om den utredning som gjorts för att bedöma det verkliga ägandet. Den juridiska personen skall också underrätta bolagsverket utan dröjsmål anmäla varje förändring av det verkliga ägandet.
Pre-existerande juridiska personer ska lämna in sin första anmälan inom sex månader efter den dag lagen trädde i kraft, jag.e, senast trettio januari.
Juridiska personer som bildades efter en augusti kommer att ha fyra veckor på sig att lämna in anmälan för gemensamt ägande. En juridisk person ska underrätta bolagsverket för Registrering så snart som den juridiska personen blir medveten om en ny betalningsmottagare.
Som en praktisk fråga detta har tolkats inom ett par dagar företaget blir medvetna om en ny betalningsmottagare.
Om anmälan är ofullständig, inte lämnas eller innehåller felaktig information, bolagsverket får kräva att en villkorlig bra på den juridiska personen, verkställande direktör, styrelseledamot eller annan motsvarande befattningshavare att lämna in en anmälan. Samma gäller för en vägran för utlämnande av uppgifter till en myndighet. Därefter bolagsverket får kräva att en ny ökade villkorlig bra. Anna Orlander är en partner i Baker McKenzie svenska Advokat KB i Stockholm. Anna hjälper kunder att strukturera, genomföra och hantera gränsöverskridande omorganiseringar effektivt och samtidigt säkerställa överensstämmelse med lokala och internationella rättsliga krav. Projekt innefattar efter förvärvet integrationer och carve-outs Anna stöd för multinationella företag med olika företagens råd, bland annat global corporate underhåll, bolagsstyrning, aktieägaravtal och joint ventures.
